Så var de tisdagen den 30 april. Avslutar väntan med en inventering på jobb. Med andra ord huvunet in i väggen innan en härlig semester. 
Hur ska ondagen gå till. Hur kommer jag till flyget? Vad kommer man ätta. Är drikan å sådant fritt.
Bara man inte kommer bakom en som tippar sitt sätte efter 3 minuter efter take off. Eller som när jag flög till amsterdam. Där jag hamnade brevid. En sprit på verkand blöddande man. En som klart skulle avvisas. Men då flög jag med ett känt engelsk lågpris. Men aldrig mer.
Sitter här på mitt sissta KF innana resan. Bara skitt punkter som tex att vi ska som kommun köa in ägg som gr frit.

Minna tankar är på flyget minna tankar är vid minna barn som jag aldrig sett innan. Hur kommer de att tycka om mig som pappa även om jag är vit. Eller de är nog inte så färg uppbundna som vi är i EU.
Jag kommer se dem som minna nu och föralltid. Jag är i denna sak och i alla fråger vara färg blind.

På flyget kommer jag köppa godis i mängder. Få ha något att mytta dem. :) men man kan inte mytta barn de ser rakt igenom en i alla lägen.
De sissta som gjord mig nervös är borta. De blir inte någon strejk i kommunal. Så jag slipper stå stand by som vaktis för skolan. Rädslan varatt den strejken skulle på verka flyget. Men faran över. Men har kommunen pengar till detta få nog stänga de små skolorna.
Jag bara tänker på resan. Kommer resan bli bra vad kommer hända i amsterdam. Ja nu kommer jag inte att lämna flygplatsen har tre timmar så de blir middag. En öl. Sen ar jag 7 timmar flygtid sittande i ett flyg. Med fre öl å andra godsaker. Som nötterna i den lilla påsen. Som man aldrig kan öpna om man skulle öpna den så sprider man nötter fem rader framför en. Har man glömmt att aplådera när man har landat.
Jag kan tänka hur han kände tre dagar innan dagen D. Jag ska inte storma en strand men jag kommer träffa minna barn för första gången. Ska träffa min fru första första gången sedan hon åkte hem
I dag så packade jag väskorna. 
Rädslan har gått bort jag har ett lungt innre. 
Äntligen kommer jag se minna barn. Jag vet de är inte minna barn men jag är de i mitt hjärta.och de är 
Väl de viktigaste att jag utan tänka kasta mig framför dem för stoppa en bulet. Jag skulle ge mitt hjärta för rädda dem. Vida och barnen är de finaste jag har. 
 
Under tiden jag är borta så kommer huset var en bygg arbetsplats. Två rum ska byggas om. Blir dem lika bra som ovan våningen så är jag nöjd. Ovan våningen är som man har scannat min inre bild exakt som bilden.
Jag har länge varit hoss henne och barnen mitt skal har virit hemma men min själ har alltid varit i Ghana. Våningen börja bli klar.
Sen kommer de två små rummen som aka göras om till barn rum. De ska vara nya sängar skriv bord. Men ingen dator. Ska dela på min gammla. 
Undrar om jag ska göra om väggarna eller om man ska vänta med de.
Vet inte om man ska dela med sig av allt. Men de är ju ingen som läser detta. 
Eller är de de.
 
I dag började jag drika mitt vacin för magen. Ska ta de två gånger smaken är ok. Smakar som hallon. Men fjärilarna som finns i magen de lärde sig fort att simma.
I bland vet jag inte vad man ska skriva. Man få ingen respons kan ju bara vara jag som läser detta. Men de gör inget för de käns skönt att skriva av sig. Lätta ens hjärta.
Mitt liv kommer att aldrig mer som de har varit. Jag kommer ha samma ansvar som Ike hade under WWII. Men de är väl föräldras lott. Att efter blöjer vara orolig i 24 timmar om dagen. Men vi kommer bara ha en data som kommer vara inkopplad till internetet och visa sidor kommer vara spärrade avföräldrana. Andra försiktiga åtgärder kommer man nog på under gången.
Känner mig som daniel dafy han som döms till fängels på de hemska fängelset Montecristo.
Att vara så här länge från mitt hjärta är som att ha blivit dömd för något man inte vet. Men snart är jag fri. :)
Jag har inte varit nervös innan men i dag kom den första fjärilvingarna. Tanken är över mycke som te x.
Kommer jag göra samma fel. Som med mitt ex. Ett ex som jag fortfarande är vänn med.Kommer vi klara ekonomin. Kommer hon få ett jobb i sverige innan vi ska till Ghana igen. Dessa och andra tusen tankar rular i mitt huvud. 
Men en sak är säker jag kommer se till att jag aldrig glömmer bort dem min familj. Och vi ska innom några år åter till ghana. Som med mitt ex skulle vi först testa bo i hennes land. Så de ska vi. Bo i ghana. Där vi ska av våra pengar vi kommer tjäna hjLpa så många vi kan. Som att göra de som ramses gjorde. Han adopterade alla föräldralösa barn.
I dag kommer garderoben. De.är inte en sådan som man kan gå in i men. Men de är en man kan hänga upp sig på.
I dag måste jag ta mag vacination medicin till magen. En i dag sen en den 25. Då måste jag även köra in för få min sissta spruta.

Vida och barnen har de bra. Tänk att aldrig haft en pappa å sen får dem mig som deras far. De är ett stort ansvar man har lagt på ens axlar. Ska göra allt i min makt att de säger att jag är en toppen pappa. Prao eleverna på jobb gillar mig så jag inte helt schans lös.
2 veckor kvar. 
I dag lämnade jag huset för att ta upp striden mott. Ogräset som under vinter har flyttat fram sina gränser. Men jag har nu vunnit några slag men kriget är inte över. Man kan sägga som winston sa. Detta är inte början på slutet, inte ens början på slutet men början på slutet.
 
Nu är de dax att verkligen på hög tid att börja packa väskorna inför livets största resa. Att träffa minna barn för första gången.
Jag har 24 dagar kvar och göra listan växer varje dag. Nu behöver jag få ett personbevis på engelskamed stämplar.
Men våningen är toppen mycke finnare än första våningen. 
 
Nu har jag börjat spara för att göra två coola barn rum. Killarna får en våninging säng långt kontor. Där dem kan studera eller. Sitta å leka . Mimmi får ett litet prinses rum. Gammla tve rummet kommer bli lek rum. 
 
Jag har varit i ghana hella detta året  mittskal har varint hemma hjärtat har varit i accra. Jag har gått som enzombie
 
 
 
Vad är åren v läger bakom oss.
Vem räknar dagar men nu är de 26 dagar och i dag fredag fyller jag år. Men jag slutade fira de för många årsedan. Men ska nog börja fira de nu när de är ett familje hus. Mimmi fyller år med i april så vi många nu i maj.
Om jag var rädd för vissa saker. så är jag mer glad för att kunna göra saker jag sett andra göra med sina barn. Som besöka musseum gå på lek land. Tivoli och bara åka bilarna en hel dag. Och tusen andra saker. De gäller bara låta dem komma fråga om vi inte kan. Besöka de.  Tiden de ser upp til sina föräldrar är så kort sen bara spelar de att de lysnar för att sen om några år åter se och lysna på sina föräldrar. Men då är föräldrarna så gammla så barnen kommer på besök med barnbarns barns.
Jag kommer suga på den karamelen att jag å vida har tre fantastiskar ungar. Vill läga dem i taper ware låder så de alltid blir. Barn så de inte växer upp. Men de kan man inte. Man måste låta tiden ha sin gång.
 
Ang våningen kommer två dörrar på tisdag. Dessa dörrar står öppna mott söder.
Hur ska jag kunna hjälpa minna barns skol gång?
Jag har dyslexia, de är vissa bokstäver jag svänger på samt matte saken. 
Men de kan jag ta igen på kunskapen på historia samt nytids kunskap och biologi. Så igentligen är jag inte verkligen rädd. 
Jag vet att de är duktiga. Så framtiden har ju svaret. Vi ska ju efter några år tillbaka till Ghana. De är planen i alla fall.
Strömen har satts igång vi få se vad deleder till.
 
Jag har sagt de innan men vill bara säga de igen. Jag älska skype. Hade jag inte haft skype hade tiden från Vida varit längre tungre men med skype har de varit mycke lättare och tiden har gått fortare. Så tack skype.
 
Jag är inte sponsrad av skyp. Men de är ändå så himmla måste om man har långt mellan varandra.
Elen kommer i morgon men han sa de skulle ta ett par dagar att göra de låter dyrt. Men allt jag har haft i min hjärna hur min dröm våning ska vara. Har slagit igenom blivit perfect.
En våning som ska vara en bit av afrika i skåne. De är en sak jag lärt mig av tidigare erfarenheter i livet.
Sen när jag kommer hem så ska de små rummen göras om. Till två ungdoms rum.
Sen finns de bara den trädgården som man aldrig blir färdig med. Hur ska man göra den mer afrikansk. Samt mer barn vänlig. Har tänkf på gunga. Hur länge leker barn i sandlådor. Jag har redan 20 kg lego som jag haft på föräldrarnas vind så de har de mycke leksaker
Kan de vara så att vi har olika rum i våra liv. De har vi men frågan är om vi kan gå igenom de rummen igen. Om de finns sådanna rum vill jag gärna stanna i de rum jag nu håller hantaget i min hand. Ett rum som har många nya oskrivna blad ett rum med förväntningar och hopp. Men de kommer vara så skönt spännande. 
 
Är nu under 30 dagar till resans början. Jag hoppas jag kan blogga under hela tiden så de blir som en bilder ok med information. Om Ghana som enligt amerikanska resetidningar och forbes är landet som kommer slå ut asien som resemål. 
 
Jag börja bli lite orolig om jag kommer bli en bra far. Med kärlek kommer jag bli bäst för jag sätter familjen som nummer ett. Ekonomi  är ju en sak som alla familjer slås över. Jag kommer skära ner. Avgifter byta bolag på tv el och övriga fasta avgifter. Allt för att en dag sparat så mycke pengar så hela familjen kan åka till grekland. De kommer att hända.
under en lång tid så har andra våningen transormeras från en lager lokal till ett rött romantiskt rum. där man ska kunna leka busa se på tve. vid trappan kommer de bli en liten grind så ingen trillar ner. inne på badrummet ligger de en stor mjukmatta i stället för de små skit matter som bara gliderbort.
de som är kvar är soffer soffbord tven som ska upp sen är de klart. ja sängen alla kläder.